Sektionen för läkemedelslära

Farmakologiundervisning i Sverige

På denna sida listas information om farmakologiundervisning i landet.

Undervisning i basal och klinisk farmakologi

Kontaktpersoner vid universitet och högskolor i Sverige

Sidan håller för närvarande på att uppdateras.

Umeå

Basal farmakologi:

Klinisk farmakologi:

Uppsala

Basal farmakologi:

Klinisk farmakologi:

Örebro

Basal farmakologi:

Klinisk farmakologi:

Stockholm Karolinska Institutet

Basal farmakologi:

Klinisk farmakologi:

Linköping

Basal farmakologi:

Klinisk farmakologi:

Göteborg

Basal farmakologi:

Klinisk farmakologi:

Lund

Basal farmakologi:

Klinisk farmakologi:

Undervisningsämnet farmakologi och klinisk farmakologi för medicine studerande vid de medicinska fakulteterna i Sverige

Bakgrund

Föreliggande målbeskrivning är avsedd att definiera ämnesinnehållet och ge riktlinjer för undervisningen i farmakologi och klinisk farmakologi för medicine studerande vid de medicinska fakulteterna i Sverige. Målbeskrivningen torde också kunna tjäna som informationskälla för studenter och företrädare för andra ämnesområden.

Läkemedel utgör en mycket viktig del av behandlingen av flertalet sjukdomar. För att kunna välja rätt läkemedel i rätt dosering till den enskilde patienten krävs att läkaren har goda kunskaper om läkemedels effekter, verkningsmekanismer och öde i organismen, samt om orsaker till att läkemedels effekter kan variera mellan olika individer. Undervisningen i farmakologi och klinisk farmakologi syftar till att ge de studerande sådana kunskaper att de som färdiga läkare kan använda läkemedel på ett rationellt sätt.

För att läkaren skall kunna hålla sig à jour med nya framsteg inom läkemedelsområdet, och kunna kritiskt värdera kommersiell och icke-kommersiell läkemedelsinformation, läggs tonvikten på undervisning i farmakologiska principer, snarare än på detaljerad beskrivning av vid kursögonblicket aktuellt läkemedelssortiment. Undervisningen inriktas i första hand på ett begränsat antal kliniskt betydelsefulla läkemedel. Det är samtidigt av stor vikt att de studerande informeras om nya kliniskt relevanta farmakologiska principer som ännu inte nått kliniken.

För att kunna använda läkemedel korrekt är det nödvändigt att ha goda kunskaper om principerna för läkemedlens upptag, fördelning, metabolism och utsöndring ur kroppen. Sådana kunskaper ger möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja koncentrationsbestämningar för att styra doseringen av läkemedel och att förstå vissa typer av inter-individuella variationer i svar på läkemedelsterapi.

Eftersom valet av läkemedel inte bara styrs av de terapeutiska effekterna, utan även av läkemedlens säkerhet, är det väsentligt att känna till mekanismerna för eventuella biverkningar samt olika sätt varigenom de kan begränsas.

Mål

Den studerande skall efter genomgången utbildning i farmakologi och klinisk farmakologi kunna ta ställning till när farmakologisk behandling är ett relevant behandlingsalternativ. Hon/han skall kunna formulera mål för läkemedelsbehandling och redovisa samt värdera olika terapialternativ för olika sjukdomsgrupper. Vidare skall den studerande kunna informera om och besvara frågor kring läkemedelsbehandling.

För att kunna göra ett individualiserat läkemedelsval skall den studerande ha inhämtat grundläggande kunskaper om:

  • Principer för hur läkemedel utövar sina effekter på molekylär/cellulär nivå såväl som på organnivå och integrativ nivå.
  • Principer för läkemedels öde i organismen (absorption, distribuering, metabolism och utsöndring) och känna till farmakokinetiska grundbegrepp.
  • De viktigaste terapeutiska effekterna och biverkningarna samt de huvudsakliga verkningsmekanismerna för medel inom olika läkemedelsgrupper (se bilaga).
  • Missbruk av läkemedel.
  • Mekanismer bakom toleransutveckling och beroende.
  • Läkemedel och andra substanser som särskilt ofta missbrukas.
  • Doping.
  • Åldersbetingade, sjukdomsbetingade (ffa renal och hepatisk dysfunktion), samt farmakogenomiska variationer i läkemedels effekter och farmakokinetik.
  • Mekanismer för läkemedelsinteraktioner.
  • Farmakoterapi i samband med graviditet och amning.
  • Geriatrisk farmakologi
  • Utveckling av nya läkemedel inklusive grundprinciperna för uppläggning och genomförande av kliniska prövningar.
  • Hantering och förskrivning av läkemedel.
  • Lagar och förordningar om läkemedel och läkemedelshantering (i sluten och öppen vård), inklusive rabatteringsregler.
  • Receptskrivning.
  • Naturmedel / Naturläkemedel
  • Läkemedelskommittéernas arbetsuppgifter och lokala rekommendationer.
  • Läkemedelsinformation.
  • Principer för kritisk värdering av läkemedelsinformation.
  • Viktiga kanaler för företagsobunden läkemedelsinformation
  • Klinisk läkemedelsvärdering, evidensbaserad läkemedelsbehandling.
  • Klinisk bild, handläggning och rapportering av läkemedelsbiverkningar.
  • Klinisk bild och handläggning av de vanligaste typerna av läkemedelsintoxikationer
  • Följsamhetsproblematik (compliance).
  • Placeboeffekten och betydelse av att ha rätt kontrollbehandling
  • Läkemedelsepidemiologi och läkemedelsstatistik.
  • Hälsoekonomiska aspekter på farmakologisk behandling.
  • Indikationer för koncentrationsbestämning av läkemedel samt grundläggande förutsättningar för bedömning av mätresultaten.

Sammanfattning Målet skall vara att den studerande kritiskt bedömer behandlingsplaner och terapirekommendationer och att han/hon inhämtar tillräckliga kunskaper för att bilda sig en uppfattning om hur läkemedelsbehandlingen skall optimeras för den enskilde patienten.

Arbetsgruppen ber att få framföra sitt tack till alla kollegor som genom konstruktiv kritik bidragit till målbeskrivningens tillblivelse. Arbetsgruppen för framtagande av riksgemensam målbeskrivning i farmakologi och klinisk farmakologi Hösten 1997: Rolf Andersson Linköping , Ernst Brodin Stockholm , Anders Rane Uppsala, Ellen Vinge Lund Revision Hösten 2003-11-09: Rolf Andersson Linköping, Gunnar Tiger Umeå, Stanko Skrtic Göteborg, Carl-Olav Stiller och Georgios Panagiotidis Stockholm

Bilaga till riksgemensam målbeskrivning för undervisningen i farmakologi och klinisk farmakologi för medicine studerande vid de medicinska fakulteterna i Sverige.

Förteckning över läkemedelsgrupper som bör ingå i undervisningen.

  • Läkemedel med effekt på centrala nervsystemet
  • Medel vid psykoser
  • Medel vid affektiva sjukdomar
  • Medel vid ångest och oro
  • Sömnmedel
  • Medel vid Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar
  • Medel vid stroke
  • Medel vid epilepsi
  • Narkosmedel
  • Opioidanalgetika
  • Medel mot migrän
  • Medel som används mot och vid alkoholmissbruk
  • Cyklooxygenashämmare, paracetamol, läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar i rörelseapparaten
  • Lokalanestetika
  • Hjärt-kärlfarmaka och diuretika
  • Medel mot hjärtinsufficiens
  • Medel mot ischemisk hjärtsjukdom
  • Antiarytmika
  • Blodtryckssänkande medel
  • Lipidsänkande medel
  • Läkemedel som påverkar blödning och trombos
  • Läkemedel vid anemier
  • Läkemedel vid allergi och vid anafylaktiska reaktioner
  • Läkemedel vid sjukdomar i andningsorganen
  • Läkemedel vid obstruktiva lungsjukdomar
  • Medel vid nässjukdomar
  • Medel vid hosta
  • Läkemedel vid sjukdomar i mag-tarmkanalen
  • Medel vid ulcus, gastrit och esofagit
  • Laxantia och antidiarroika
  • Medel vid inflammatoriska tarmsjukdomar
  • Antiemetika
  • Hormonpreparat och läkemedel som påverkar endokrina mekanismer
  • Östrogener och gestagener - substitutionsbehandling och antikonception
  • Antidiabetika och insulin
  • Hypofys- och hypothalamushormoner
  • Tyreoideahormon och tyreostatika
  • Hormoner som reglerar calciumomsättningen - medel vid behandling av osteoporos.
  • Anabola steroider
  • Kemoterapeutika
  • Cytostatika
  • Antibakteriella medel
  • Antivirala medel
  • Antimykotika
  • Antiparasitära medel
  • Immunmodulerande medel